Laimtal

Aus Wikipedia
Der Artikl is im Dialekt Zimbar-Gaprècht dar Siban Komàüne gschriem worn.

'Z Laimtal (in bélosch: Valle del Leno) ist an taal ba ist slinkh (af dar mòrgandsaita) vomme Détsch in dar provinzia von Trien imme Béloschelant. Fintz 'me naünzenten jaarhundart 'z ist gabést an zimbrasche gaprècht-insel.

De khèrcha von San Colombàan in Trumbèlais

Gaschéghen[Werkeln | Am Gwëntext werkeln]

Imme draizenten jaarhundart, habentsich gastéekhet imme taale taütsche paurn. Se habant gaprèchtet an zimbrosch gaprècht, 'z Slambròt (gahòazzet asbìa 'z prèchten von San Sebastiàan un Carbonare óoch).[1] Naach 'me Remigio Gòaser ditzan bòart « Slambròt » khimmt vomme bélaschen hòazzanten Ex-Lampart («alte Langepàarten»). [2]

De khlamma vomme laimpach kan Laim

Darnaach 'az Venédighe hat galùmmet Rovereit imme jaar 1416 'z Laimtal ist passàrt untar iar hèerschaft óoch. De Serenissima ist gabést khaif interessàart vor ditzan taal vor sain raichekhot von holtz un von démme si hat gèt inn 'in laüten etleche vraikhoten.[3] Vorkhóofanten holtz dor 'in laimpach 'z ist da gabést an ekonómasch gabèksalach un vor de néghe kan 'in béloschen imme alltaghe 'z gaprècht ist khènt laise laise ingasbèart vomme béloschen. 'Z Slambròt vomme Laimtal ist gastòrbet auz amme èarsten aan kan dar zwó halba vomme 19. jaarhundart.[4]

Fintz 'me 20. jaarhundart 'z Laimtaal ist nèt gabést hèftkh influenzàart vomme gaschéghen vor saina isolaziùun abar bail 'me gròazzen khriige 'z ist khènt dorstöort un viil laüte (ubar alleme mannen) saint khènt gatöotet. Ditzan un d' emigarziùun in de jaardar darvoor hat gastérchet 'in niidargang von dar populaziùun fintz af haüte. Séedor 'me énte vomme zbéen khriige de agrikultùurt zéelt nimmarméar sbèere un viil èkhare saint pràach.

Gaprècht[Werkeln | Am Gwëntext werkeln]

Usprünge[Werkeln | Am Gwëntext werkeln]

  1. Schweizer, Bruno: Zimbrische Gesamtgrammatik: vergleichende Darstellung der zimbrischen Dialekte (2008) S. 6
  2. Geiser, Remigius – Linguistisches zur Langobardentheorie (2021)
  3. Giampietro Braga: Le valli del Leno: Vallarsa e valle di Terragnolo S. 68–69
  4. Giampietro Braga: Le valli del Leno: Vallarsa e valle di Terragnolo S. 136